Ja ni, livet.. När man tänker på det så undrar man varför man har gjort vissa val, varför man inte tar mer hand om sig själv, och väljer vad man vill göra själv. Jag har insett nu efter en lång period med massa med skit, att man måste ta tillvara på den tid man lever, för det är inte sådär jätte långt!

Man måste kunna få må bra och man måste kunna välja själv. Det är ingen som skall kunna säga att man inte får göra saker osv, om det är någonting man verkligen vill och drömt om osv. Det är ingen som skall få göra att man mår dåligt. Man är liksom värd så mycket mer, än att gå runt och inte må någe bra. För det är ju ingen som egentligen vill.

Tyvärr så har jag varit en sådan människa, som låtit mig lindas runt ett finger.. Som har mått dåligt etc.

Men äntligen så har jag tagit mig ur detta och börjar se ett ljus, och jag kommer varje dag ett steg närmre..

Jag har inte skrivit här på ett tag beroende på att ja inte mått så bra.

Men nu, nu mår jag så bra som JAG kan, visst jag har en bit kvar, men börjar verkligen tänka igenom saker, och jag tycker att alla någon gång ska tänka till och fråga sig om det är detta man vill med sitt liv.

Det ända jag känner för tillfället är att NU BÖRJAR MITT LIV, ÄNTLIGEN!!
Efter mycket skit, mycket motgångar så börjar jag äntligen att känna att det vänder, nu är det min tur att börja leva och vara lycklig =)

Jag har även en mycket rolig sak att säga, jag har blivit godkänd wras dommare, så jag hoppas att jag kommer få dömma alla er western människor snart.. Jag ska bara skuggbedömma 3 tävlingar, sen är det bara tuta och köra. Hoppas på att det är klubbar som kommer anlita mig som dommare bara ;) haha.. men det tror jag nog =)

Det jag ville med detta inlägg är att säga att ja vill bara att folk ska veta sitt värde, att vi oftast är värda mer än vad man tror. Och ta för guds skull vara på livet, för man lever bara en gång (tror jag) *ler*

Ta vara på varandra, och ta vara på den tiden som finns..

Jag kan tacka mina underbara hästar, och min underbara vän *du vet vem du är*, samt mina kära föräldrar för att jag har er.

Men det bästa av allt är att jag har lärt mig någonting av detta, jag har lärt mig att jag är starkare än vad jag trott, att jag vågar och att man ska följa sitt hjärta, för det är det ända sättet man kan veta att man verkligen gör någonting som man själv vill.

Nu längtar jag till våren, så att man kan börja rida ordentligt någon gång, för det är snorhalt och hästarna måste spänna var ända liten muskel dom har i kroppen för att kunna hålla sig på benen.. Så för tillfället så rider jag inte "fullt ut".. Men rider så gott jag kan.

Ska försöka komma iväg och rida lite i ridhuset och så, för att kunna rida igenom alla hästar och känna hur dom ligger till..

Men som sagt, det blir ljusare och det betyder ju bara att vi går åt rätt håll!

Eller har jag fel?

Ha en fortsatt bra dag!

// Carro